Med lexikala kunskaper avses antalet ord och tecken som barnet förstår och eventuellt producerar, det vill säga hur många och hurdana ord barnet förstår och producerar. Barnets individuella egenskaper och färdigheter att tillägna sig språk samt mängden av och kvaliteten på det teckenspråkiga inflödet barnet mottar har en inverkan på hur barnet tillägnar sig tecken och hur teckenförrådet byggs upp. Samtidigt som barnet tillägnar sig tecken tillägnar hen sig också information om deras betydelse. Barnet tillägnar sig information om tecknens fonologiska uppbyggnad, det vill säga om hur de produceras.
Barnet tillägnar sig också information om tecknens grammatikaliska egenskaper och om användningen av dem, det vill säga information om hur det går att kombinera ett tecken med andra tecken i ett yttrande och om de sammanhang och situationer i vilka tecknet används. Barnets lexikala kunskaper är därför tätt förknippade med de övriga språkliga kunskaper hen har. Redan i de tidiga faserna förutsäger utvecklingen av barnets lexikala kunskaper hur barnets senare språkliga utveckling och inlärningen av läs- och skrivförmågan kommer att ske. I de tidiga språkliga utvecklingsfaserna börjar barnet förstå de tecken hen ser. Detta sker före barnet blir 12 månader gammal, och efter det producerar hen sitt första tecken. Det råder dock stor individuell variation i den tidiga utvecklingen av teckenförrådet mellan olika barn. Till en början tillägnar sig barnet nya tecken i lugn takt, men takten tilltar snabbt när utvecklingen framskrider. Samtidigt bildar de tecken barnet har tillägnat sig strukturer i teckenförrådet, och småningom utgör de ett alltmer komplext nätverk.
Tecken som är nära varandra i betydelse bildar kopplingar till varandra och bygger upp betydelsekluster. Det går att iaktta både kvantitativa och kvalitativa drag i barnets teckenförråd. Således går det att iaktta till exempel hur många tecken barnet förstår och producerar, vad barnet vet om de tecken hen har tillägnat sig, hur tecknen kan användas i olika situationer och hurdana betydelsekluster tecknen har bildat i barnets teckenförråd.
Ofta är de barn som tillägnar sig teckenspråk två- eller flerspråkiga, och de tillägnar sig därför samtidigt två eller fler talade och/eller tecknade språk. När man iakttar de lexikala kunskaperna hos ett barn är det därför viktigt att på ett så heltäckande sätt som möjligt beakta de lexikala kunskaperna i alla de språk hen har tillägnat sig.
Dragen i barnets språkmiljö och de individuella förutsättningarna att tillägna sig språk inverkar på utvecklingen av barnets teckenförråd.
Teckenförrådet är tätt förknippat med övriga delområden inom språkkunskaperna.
Vid observation av teckenförrådets utveckling kan man iaktta både kvantitativa och kvalitativa drag.
Läs mera
Anderson, D., & Reilly, J. (2002). The MacArthur communicative development inventory: Normative data for American Sign Language. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 7(2), 83–106. https://doi.org/10.1093/deafed/7.2.83
Caselli, N., Pyers, J., & Lieberman, A. M. (2021). Deaf children of hearing parents have age-level vocabulary growth when exposed to American Sign Language by 6 months of age. The Journal of Pediatrics, 232, 229-236.
Kanto, L. (2018). Kaksimodaalinen kaksikielisyys ja sen varhainen kehitys. In L. Nieminen, A. Yliherva, J. Alian, & S. Stolt (Eds.), Monimuotoinen monikielisyys: Puheen ja kielen tutkimuksen päivät Helsingissä 5.-.6.4.2018 (s. 92-101). Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistyksen julkaisuja, 50. Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistys.
Kanto, L., Huttunen, K., & Laakso, M. L. (2013). Relationship between the linguistic environments and early bilingual language development of hearing children in Deaf-parented families. Journal of deaf studies and deaf education, 18(2), 242-260.
Kanto, L., Syrjälä, H., & Mann, W. (2021). Assessing vocabulary in deaf and hearing children using Finnish Sign Language. The Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 26(1), 147-158.
Kanto, L., & Mann, W. (2021). Assessing strength of vocabulary knowledge in deaf and hearing children using Finnish Sign. In Collated Papers for the ALTE 7th International Conference, Madrid (p. 38).
Mann, W. & Marshall, C. (2012). Investigating deaf children’s vocabulary knowledge in British Sign Language. Language Learning, 62(4), 1023–1051.
Mann, W., Roy, P., & Morgan G. (2016). Adaptation of a vocabulary test from British Sign Language to American Sign Language. Language Testing, 33, 3–22.
Mann, W., Sheng, L. & Morgan, G. (2016) Lexcial-Semantic organization in bilingual developing deaf children withASL-dominant language exposure: Evidence from a repeated meaning association task. LanguageLearning, 66, 827–899.
Qian, D.D. & Lin, L. H. F. (2019). The relationship between vocabulary knowledge and language proficiency. In S. Webb (Ed.) Routledge Handbooks in Vocabulary Studies (pp. 66–80). Routledge.
Woolfe, T., Herman, R., Roy, P., & Woll, B. (2010). Early vocabulary development in deaf native signers: A British Sign Language adaptation of the communicative development inventories. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 51(3), 322–333. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2009.02151.x