Att tillägna sig teckenspråk och språkutvecklingens gång

Båda synvinklarna är ofta väsentliga när det gäller barn som tillägnar sig teckenspråk. Om språkutvecklingen hos ett barn som tillägnar sig teckenspråk dock iakttas endast ur den synvinkeln som fokuserar på funktionsnedsättning kan antagandet vara att barnet tillägnar sig teckenspråk endast på grund av att barnet själv eller barnets närstående har en sensorisk funktionsnedsättning som hindrar hen från att tillägna sig och använda talat språk.

Det kan leda till att barnet inte blir iakttaget primärt ur den språkliga synvinkeln på det sätt som barn som tillägnar sig andra talade språk blir iakttagna, till exempel barn som tillägnar sig samiska eller svenska. På grund av detta avviker situationen i fråga om undervisning och habilitering för ett teckenspråkigt barn avsevärt från situationen för barn som tillägnar sig talat språk. När barnet får habilitering och undervisning läggs betoningen lätt på inlärning av majoritetsspråket, och det teckenspråk som barnet har tillägnat sig blir inte betraktat som en likvärdig del av barnets övergripande språkkunskaper och språkliga utveckling. Målet med databanken är att iaktta den teckenspråkiga språkutvecklingen hos barn på ett heltäckande sätt och som en del av den teckenspråkiga språkgemenskapen. Inom barnens teckenspråksutveckling iakttas bland annat dragen i barnens språkmiljö och mångformigheten hos familjer som använder teckenspråk samt utvecklingen av barnens teckenförråd och grammatikaliska kunskaper i teckenspråk.